|
Så funkar bergbanor
Den röda vagnen på Åre bergbana, där de öppna plattformarna och sidodörrarna syns.
|
Vagnarna
De tidigaste vagnarna var väldigt lika dåtidens spårvagnar med kupé och öppna plattformar fram och bak. Vagnen är indelad i flera kupéer som ligger i olika nivåer mot varandra som en trappa. Detta för att varje kupé skulle ha helt horisontellt golv. Påstigning skedde oftast genom plattformarna fram och baktill. På bland annat Skansens Bergbana, är det flera dörrar på sidan, en till respektive kupé.
Bemanning
Bemanningen på en bergbana varierar från bana till bana. De flesta sköts av en maskinist eller är helt automatiska.
Maskinist
På exempelvis Skansens Bergbana sitter maskinisten i dalstationen och medelst kameraövervakning ser han toppstation och delar av banan. Han stänger och öppnar dörrarna och startar maskineriet. Stoppar gör det automatiskt när vagnarna befinner sig på rätt ställa vid stationerna.
De två konduktörerna passar på att planera kvällens aktiviteter, när vagnarna möts vid mötesstationen. Åre Bergbana.
|
Konduktörer
Konduktörer används på bland annat Åres Bergbana och de ger klarsignal medelst en nyckelomvridning på stationerna och när båda konduktörerna på respektive vagn gett sina klarsignaler, startar banan automatiskt.
Förare
Som på spårvagnar finns det på en del bergbanor förare ombord på vagnarna som kör vagnarna. Så sker på Fløibanen i Bergen, där banan har tre mellanstationer som vagnarna stannar vid. I övrigt fungerar anläggningen som en bergbana, med lina osv.
Automatik
Helautomatiska bergbanor finns det gott om. Oftast är det på de anläggningar som jag vill kalla för snedhissar. Passagerarna får själva likt en hiss, manövrera färden med knappar för "upp", "ned" respektive "hit".
 föregående sida - innehåll - nästa sida 
© Text och foto: Bruse LF Persson
| 
